Jag har redan bytt ställe att skriva på.
Gå in på;
http://fuxifrankina.wordpress.com/
Välkommen!
Kram C
lördag 1 november 2008
torsdag 30 oktober 2008
"Kina-Gunnar"
Min pappas morfar Gunnar Andersson, även kallad "Kina-Gunnar", har haft en stor betydelse för att knyta vänskapsband mellan Kina & Sverige som än idag är lika starka.
Få här hemma i Sverige känner nog numera till geologen, arkeologen och upptäcksresanden Johan Gunnar Andersson utan är möjligtvis endast bekanta med de fynd han gjorde i Kina under 1920-talet.
Men vad hade då en svensk geolog att göra i Kina under 1920-talet?
Det hela började med att Gunnar hade varit chef för Sveriges Geologiska Undersökning och deltagit i en rad expeditioner till arktiska och antarktiska regioner & blev rekomenderad för ministreriet för jordbruk & handel i Beijing.
Ministeriet anställde Gunnar 1914 som rådgivare. Kort därefter kom han att arbeta för det nyinrättade National Geological Survey för att hjälpa till i utvecklingen av Kinas växande gruvindustri. Arbetet innebar även utbildande av unga geologistuderanden i Kina.
Parallelt med sitt geologiska arbete ökade hans intresse av paleontologi och i lämningar efter forntida kulturer.
Få här hemma i Sverige känner nog numera till geologen, arkeologen och upptäcksresanden Johan Gunnar Andersson utan är möjligtvis endast bekanta med de fynd han gjorde i Kina under 1920-talet.Kina-Gunnar blev den första kinesiska arkeologen. I Kina gick han under namnet An Desheng. Hans fynd i Kina härrör bland annat från den neolitiska tidsåldern, och ett urval av dessa finns att beskåda på Östasiatiska museet i Stockholm.
Men vad hade då en svensk geolog att göra i Kina under 1920-talet?
Det hela började med att Gunnar hade varit chef för Sveriges Geologiska Undersökning och deltagit i en rad expeditioner till arktiska och antarktiska regioner & blev rekomenderad för ministreriet för jordbruk & handel i Beijing.
Ministeriet anställde Gunnar 1914 som rådgivare. Kort därefter kom han att arbeta för det nyinrättade National Geological Survey för att hjälpa till i utvecklingen av Kinas växande gruvindustri. Arbetet innebar även utbildande av unga geologistuderanden i Kina.
Parallelt med sitt geologiska arbete ökade hans intresse av paleontologi och i lämningar efter forntida kulturer.
Det var detta kombinerade intresse som ledde honom till de fynd som gjordes 1921 i Yangshao, i Henan provinsen. Man hade hittat lämningar från dittills helt okända förhistoriska neolitiska kulturlager. I Zhoukoudian, ungefär 50 kilometer sydväst om Beijing hade man sedan hittat något som liknade utarbetade kvartsflisor i några sandstensgrottor och Andersson föreslog att dessa kunde vara spår av tidiga mänskliga lämningar.
Detta var en tanke som ledde honom till att göra mer utförliga utgrävningar av platsen. Dessa utgrävningar fortsatte vidare under 20-talet och ledde till upptäckten av Pekingmänniskan. Pekingmänniskan (Homo erectus pekinensis) är en underart av människoarten Homo erectus. Dessa levde i området omkring 600 000 till 400 000 år före vår tideräkning, det vill säga under Pleistocen tid.
Upptäckten i Yangshao lade grunden för det arkeologiska forskningsområdet i Kina.
Upptäckten i Yangshao lade grunden för det arkeologiska forskningsområdet i Kina.
Denna arkeologiska undersöknig sponsorerades med svenska medel av den så kallade "Kinakommittén", vilken grundats av Axel Lagrelius och starkt understödd av den svenske dåvarande kronprinsen Gustav Adolf (Gustav VI Adolf).
Upptäckten av Yangshao kulturen blev en världssensation, eftersom detta var den första i sitt slag som härrört från forntiden mitt i centrala Kina.
De följande åren genomförde Andersson och hans kinesiska kollegor arkeologiska utgrävningar i provinserna Gansu och Qinghai. Han publicerade därefter en rad vetenskapliga rapporter och böcker om kinesisk arkeologi.
Upptäckten av Yangshao kulturen blev en världssensation, eftersom detta var den första i sitt slag som härrört från forntiden mitt i centrala Kina.
De följande åren genomförde Andersson och hans kinesiska kollegor arkeologiska utgrävningar i provinserna Gansu och Qinghai. Han publicerade därefter en rad vetenskapliga rapporter och böcker om kinesisk arkeologi.
Andersson grundade sedan Östasiatiska museet i Stockholm 1926. Det blev efter ett riksdagsbeslut att inrätta detta som ett nationellt museum för den svenska delen av samlingarna som han tagit till Sverige från de första vetenskapliga arkeologiska utgrävningarna någonsin i Kina.
Allt material som hittats fördes till Sverige för dokumentering, konservering och rekonstruering samt märkning. Alla föremål märktes med S, om de skulle stanna i Sverige, eller P om de skulle tillbaka till Kina.
Allt material som hittats fördes till Sverige för dokumentering, konservering och rekonstruering samt märkning. Alla föremål märktes med S, om de skulle stanna i Sverige, eller P om de skulle tillbaka till Kina.
Andersson var chef för museet fram till 1938 och var samtidigt professor i östasiatisk arkeologi på Stockholm universitet. Den kinesiska delen av samlingarna återfördes till Kinas regering mellan åren 1927 till -36. När objekten väl återförts till Kina satte man genast upp en utställning i NGS nya byggnad i Nanjing. Andersson såg dem år 1937, vilket blev den sista gången de setts av någon. Samtliga föremål, som inkluderar hundratals förhistoriska målade keramiska kärl, kan ha gått förlorade under japanska invasionen och den stora Nanjingmassakern.
Men, ännu finns dock ett urval av Gunnar Anderssons samlingar att beskåda på Östasiatiska museet i Stockholm.
Men, ännu finns dock ett urval av Gunnar Anderssons samlingar att beskåda på Östasiatiska museet i Stockholm.
onsdag 29 oktober 2008
En gosse
Mån 9 sep 2008
Mycket tidigare än vi någonsin kunnat ana, ringde min mobil runt kl 10,00 denna måndag förmiddag. Det var L, från vår organisation FFIA i Göteborg, i andra änden som lugn & sansat berättade att nu kom "samtalet".
Hon frågade om vi var intresserade av en liten gosse. Han var ett år & har dubbelsidig LKG. Jag började gråta, blev aldeles skakig men försökte fokusera, lyssna & skriva ner vad jag hörde men hon fick sakta upprepa alla uppgifterna om igen.
Gossen heter Dang FuXi. FuXi är hans förnamn & han finns i staden Yuncheng i Shanxi Provinsen, norra Kina.
Hon skulle genast sända över hans bild & journal per mail så att vi kunde gå igenom dem & återkomma snarast möjligt med svar om vi var intresserade av honom. Jag kan tillägga att det inte handlade om några 48 timmar att bestämma sig utan vi hade endast 24 timmar tillgodo.
Jag ringde F för att berätta denna fantastiska nyhet så både han & jag tog var sin taxi till Karolinska Sjukhuset för att låta personal från LKG-teamet titta över de uppgifter vi fått.
Personalen kunde inte se något varken på bilden eller i journalen som gjorde att de ville avråda oss från att tacka ja till förfrågan.
Det var en märklig dag. Både glädje, oro, stress, chock & förvirring.
Vi hade biljetter till Spansk skräckfilm på kvällen med namn "Barnhemmet" men vi tyckte inte det passade så de biljetterna gav jag bort.
Senare på kvällen skrev F klart vår handlingdplan för den läkarvård FuXi ska få för-
Nu återstår det att först få ett "Notice" vilket innebär att vår huvudansökan flyttas till snabbhandläggning för ansökan om sn-barn. När våra handlingar sedan är lästa & vi fått ett godkännande från Kina så förväntar vi oss ett slutgiltigt barnbesked inom ca 2 månader. Efter det får vi förhoppningsvis åka & hämta FuXi inom ytterligare ca 2 månader.
Tis 23 sep 2008
Vårt "Notice" har kommit där CCAA skriver att utifrån den information som finns i SN ansökan godkänner de att vår huvudansökan flyttas till snabbhandläggning för ansökan om barn med särskilda behov.
Nästa steg är som sagt att invänta det definitiva beskedet om att CCAA har godkänt oss som föräldrar, det riktiga barnbeskedet.
För flesta familjerna har det dröjt ytterligare ca en månad innan de har fått det definitiva beskedet om att CCAA har godkänt dem som föräldrar. Det har i genomsnitt tagit cirka 3 månader för de flesta familjerna tills de är hemma med sitt barn - för de familjer, som vi, som ännu inte haft sin ansökan granskad har det tagit något längre tid.
Mycket tidigare än vi någonsin kunnat ana, ringde min mobil runt kl 10,00 denna måndag förmiddag. Det var L, från vår organisation FFIA i Göteborg, i andra änden som lugn & sansat berättade att nu kom "samtalet".
Hon frågade om vi var intresserade av en liten gosse. Han var ett år & har dubbelsidig LKG. Jag började gråta, blev aldeles skakig men försökte fokusera, lyssna & skriva ner vad jag hörde men hon fick sakta upprepa alla uppgifterna om igen.
Gossen heter Dang FuXi. FuXi är hans förnamn & han finns i staden Yuncheng i Shanxi Provinsen, norra Kina.
Hon skulle genast sända över hans bild & journal per mail så att vi kunde gå igenom dem & återkomma snarast möjligt med svar om vi var intresserade av honom. Jag kan tillägga att det inte handlade om några 48 timmar att bestämma sig utan vi hade endast 24 timmar tillgodo.Jag ringde F för att berätta denna fantastiska nyhet så både han & jag tog var sin taxi till Karolinska Sjukhuset för att låta personal från LKG-teamet titta över de uppgifter vi fått.
Personalen kunde inte se något varken på bilden eller i journalen som gjorde att de ville avråda oss från att tacka ja till förfrågan.
Det var en märklig dag. Både glädje, oro, stress, chock & förvirring.
Vi hade biljetter till Spansk skräckfilm på kvällen med namn "Barnhemmet" men vi tyckte inte det passade så de biljetterna gav jag bort.
Senare på kvällen skrev F klart vår handlingdplan för den läkarvård FuXi ska få för-
SJÄLVKLART tackade vi dagen efter JA till denna fantastiska förfrågan!
Nu återstår det att först få ett "Notice" vilket innebär att vår huvudansökan flyttas till snabbhandläggning för ansökan om sn-barn. När våra handlingar sedan är lästa & vi fått ett godkännande från Kina så förväntar vi oss ett slutgiltigt barnbesked inom ca 2 månader. Efter det får vi förhoppningsvis åka & hämta FuXi inom ytterligare ca 2 månader.
Tis 23 sep 2008
Vårt "Notice" har kommit där CCAA skriver att utifrån den information som finns i SN ansökan godkänner de att vår huvudansökan flyttas till snabbhandläggning för ansökan om barn med särskilda behov.
Nästa steg är som sagt att invänta det definitiva beskedet om att CCAA har godkänt oss som föräldrar, det riktiga barnbeskedet.
För flesta familjerna har det dröjt ytterligare ca en månad innan de har fått det definitiva beskedet om att CCAA har godkänt dem som föräldrar. Det har i genomsnitt tagit cirka 3 månader för de flesta familjerna tills de är hemma med sitt barn - för de familjer, som vi, som ännu inte haft sin ansökan granskad har det tagit något längre tid.
Nu längtar vi så vi håller på att spricka efter FuXi som kan bli vår Son!
Ett ljus i tunneln
Augusti 2008
Vi har semester & bestämmer oss för att göra en förändring i adoptionsprocessen.
Under en tid har vi funderat på att adoptera ett barn från något som kallas 48-timmars listan.
På den "listan" finns det barn med en diagons av något slag eller ett handikpp. Det kan vara allt från ryggmärgsbråck till hörselskada eller avsaknad av några fingrar. Dessa barn kallas sn-barn. sn står för special need.
FFIA skickar inte ut information om alla barnen till någon utan väljer istället ut en familj som anmält intresse för sn-barn, ringer upp familjen om ett specifikt barn & frågar om de är intresserad. Det blir alltså mer likt ett barnbesked, fast man har en större frihet än annars att tacka nej, eftersom barnbeskedet inte kommer direkt från CCAA i Kina. FFIA väljer den familj som har haft sina handlingar längst i landet, samt har ett medgivande som täcker barnets ålder.
När FFIA ringer & informerar om om ett specifikt barn & frågar om familjen är intresserad har man 48 timmar på sig att få fram en handlingsplan med läkare & sedan tacka ja till förfrågan.
Vi hade googlat & funderat över vilka sn vi skulle klara av.
I slutet av Augusti hyrde vi en jättemysig stuga i Sandviken nära Mälaren, 1 mil utanför Södertälje för att kunna fokusera på allt som behövdes göras inför ansökan. Där satt vi & kurade i vår stuga (i regnet), läste på om olika diagnoser & bokade möten med sjukhuspersonal.
Vi har semester & bestämmer oss för att göra en förändring i adoptionsprocessen.
Under en tid har vi funderat på att adoptera ett barn från något som kallas 48-timmars listan.
På den "listan" finns det barn med en diagons av något slag eller ett handikpp. Det kan vara allt från ryggmärgsbråck till hörselskada eller avsaknad av några fingrar. Dessa barn kallas sn-barn. sn står för special need.
FFIA skickar inte ut information om alla barnen till någon utan väljer istället ut en familj som anmält intresse för sn-barn, ringer upp familjen om ett specifikt barn & frågar om de är intresserad. Det blir alltså mer likt ett barnbesked, fast man har en större frihet än annars att tacka nej, eftersom barnbeskedet inte kommer direkt från CCAA i Kina. FFIA väljer den familj som har haft sina handlingar längst i landet, samt har ett medgivande som täcker barnets ålder.
När FFIA ringer & informerar om om ett specifikt barn & frågar om familjen är intresserad har man 48 timmar på sig att få fram en handlingsplan med läkare & sedan tacka ja till förfrågan.
Vi hade googlat & funderat över vilka sn vi skulle klara av.
I slutet av Augusti hyrde vi en jättemysig stuga i Sandviken nära Mälaren, 1 mil utanför Södertälje för att kunna fokusera på allt som behövdes göras inför ansökan. Där satt vi & kurade i vår stuga (i regnet), läste på om olika diagnoser & bokade möten med sjukhuspersonal.
Vår grundtanke var att vi ville bli föräldrar, inte vårdare, & kunna ha en ganska normal vardag. Man har som adoptivförälder en stor fördel när man väljer sn. I & med att kan lära sig så mycket som möjligt innan man får barnet i sin vård blir man bättre förberedd.
När man får erbjudande om att adoptera ett barn med känt sn så ska man förstås försöka få reda på ungefär "vilken grad" som sn:t har & om man tror sig klara av det. Sedan får man chansa. För det finns inget facit hur det egentligen kommer att bli.
Vi var på ett möte hos LKG-enheten på Karolinska för att träffa logopeden för med information. Hon var verkligen jättetrevlig & det verkar vara ett mycket väl fungerande team. LKG står för läpp-, käk- & gomspalt. Innan vi kom dit hade vi förberett oss med frågor; vad diagnosen innebär rent medicinskt och fysiskt, symptom, behandlingsmöjligheter, operationskonvalecens, rehablilitering, infektionskänslighet osv. Det blev en jättebra diskussion med henne & vi har nu en bra bild av vad diagnosen kommer innebära för oss som familj, för oss som föräldrar & för barnet vi väntar på.
Kardiologen på KS var det svårare att få bukt med. Vi var intresserade att lära oss mer om 2 olika hjärtfel ASD & VSD. Läkaren F talade med på telefonen var inte glad över den tid alla våra (blivande kina-föräldrar) frågor tar från deras nuvarande patienter & det kan man förstå. Men han sa även att de inte kan garantera att de hinner göra en plan/titta över journalen under de 48timmarna & det gör en ju mycket orolig.
När vi hade bestämt vilka sn som kunde bli aktuella kontaktade vi vår handläggare/utredare på socialförvaltningen för ett möte. Hon var först lite fundersam då hon inte har haft en sådan förfrågan tidigare men vi fick hennes godkännande efter någon dag. Phu!
Så vi samlade in en ny bunt papper, skrev en ny ansökan om att få adoptera ett sn-barn & sände till FFIA den 25/8. När ansökan kom på plats kändes det såååå spännande! Närmare än så här hade vi ju aldrig varit. Det kändes lite mer verkligt. Jag kände mig glad & sprallig. Längtade efter svar!
söndag 26 oktober 2008
Lång graviditet
Oktober 2006
Ett fantastiskt val är gjort!
Vi anmälde oss till den obligatoriska föräldrakursen oktober 2006 inför möjligheten att få adoptera. Den var på 7x3 timmar & vi lärde oss massor. Även om jag tycker att jag är upplyst så var det en otroligt bra kurs & mycket kom upp som fick oss att tänka till. Mycket bra!
Kursen gav oss även nya vänner som är i likvärdiga situationer. Den slutade december & vi blev alla stolta diplomerade föräldrar ;o)
December 2006
Kina, det land vi passade bäst att adoptera ifrån & det land vi valt, ska ändra sina regler inom mycket snar framtid.
En av förändringarna som drabbar just vår situation är att man måste ha varit gift i minst 2 år när handlingarna sänds till landet. Vi är inte ens gifta nu :o(
För att hinna innan de nya reglerna är vi tvungna att få allt klart innan 23 mars 2007.
Januari 2007
Vi startade i rekordfart i januari. Blev medlem i adoptionsorganisationen FFIA, fick alla fyra hemutredningsmöten, inklusive hembesöket, gjorda på en månad. Självklart även det viktiga - att vi blev godkända av socialförvaltningen & fick vårt medgivande för ett barn mellan 0-24 månader.
Att vi lyckades så snabbt är egentligen ganska omöjligt för en utredning skall ta ca 6 månader men vi hade tur som fick en human handläggare.
Februari 2007
Bråttom, bråttom!
Vi sprang till rådhuset för att bli man & hustru inför ansökningen till Kina. Den 2/2 stod vi på trappen på Kungsholmen med ris i håret. Min syster hade förberett en jättehärlig överaskning. Vi fick en övernattning med middag på hotell. Jättemysigt!
Sedan stressade vi vidare med alla papper som skulle skrivas & blanketter som skulle inhämtas;
Skriva våra livsbrev, samla in intyg om yrke, inkomst, utdrag ur födelse & dopbok, utdrag ur brottsregistret, läkarintyg, referenser från vänner på att vi är bra föräldrar, passfoton, foton på vårt hem, foton på lekparken, ambassadstämplar & stämplar från notarius publicus...
Mars 2007
Allt ovan lyckades vi samla i en fullständig mapp med alla nödvändiga stämplar & sända till vår organisation FFIA i Göteborg i rekommenderat brev den 20 mars.
Det är faktiskt ett mirakel att vi hann!
April 2007
Den 9/4 loggades vår ansökan in hos CCAA i Kina. Den är inte översatt eller läst men den är åtminstånde loggad!
Nu är det bara att vänta. Det finns ingen information som sänds till de väntande utan man får titta på sin organisations hemsida. Det är ca 35 grupper (grupper om ca 5-10 familjer) före oss som väntar & det kommer som sagt ta tid. Just nu ser det ut som att det kommer ta ca 3-4 år eller längre tid för det är otroligt många som även de skyndat på inför regelbytet. Det är även många från andra länder som ansöker till Kina & vad jag förstått har Sverige bara 1-2% av antalet barn som är tillgängliga för adoption. Vi kan bara hoppas på att ingenting händer som gör allt svårare & förlänger väntetiden extremt mycket.
Sommar 2007
Vi har träffat våra nya vänner från föräldrarkursen lite då & då. Pratat om hur det går osv. I augusti besökte vi alla 4 paren L & J superfina sommarstuga för övernattning & en fantastisk middag med efterföljande intag av kräftor. I ABSOLUTLY LOVE KRÄFTOR!
December 2007
Jag fick ett jättefint halsband av F i julklapp. Ett "Adoptionshalsband"
Långt halsband med silveröverdragen kedja."Livets kedja" har även ett parti med hjärtan att ha vid hjärtat. 5 st pärlor i natursten som är röda, berlocken är en elefant som betyder "lång graviditet"
Juli 2008
Det händer absolut INGENTING på adoptionsfronten. Det är fruktansvärt att vänta. Väntetiderna är nu så långa att ingen vet någonting. 6 år? 7 år? Livet rinner iväg. Jag var inne på en sajt där man kunde fylla i sina log-in uppgifter för att se väntetiden. Vi skulle, med den utvecklingen som är nu, se resultat 2014!!!
Ett fantastiskt val är gjort!
Vi anmälde oss till den obligatoriska föräldrakursen oktober 2006 inför möjligheten att få adoptera. Den var på 7x3 timmar & vi lärde oss massor. Även om jag tycker att jag är upplyst så var det en otroligt bra kurs & mycket kom upp som fick oss att tänka till. Mycket bra!
Kursen gav oss även nya vänner som är i likvärdiga situationer. Den slutade december & vi blev alla stolta diplomerade föräldrar ;o)
December 2006
Kina, det land vi passade bäst att adoptera ifrån & det land vi valt, ska ändra sina regler inom mycket snar framtid.
En av förändringarna som drabbar just vår situation är att man måste ha varit gift i minst 2 år när handlingarna sänds till landet. Vi är inte ens gifta nu :o(
För att hinna innan de nya reglerna är vi tvungna att få allt klart innan 23 mars 2007.
Januari 2007
Vi startade i rekordfart i januari. Blev medlem i adoptionsorganisationen FFIA, fick alla fyra hemutredningsmöten, inklusive hembesöket, gjorda på en månad. Självklart även det viktiga - att vi blev godkända av socialförvaltningen & fick vårt medgivande för ett barn mellan 0-24 månader.
Att vi lyckades så snabbt är egentligen ganska omöjligt för en utredning skall ta ca 6 månader men vi hade tur som fick en human handläggare.
Februari 2007
Bråttom, bråttom!
Vi sprang till rådhuset för att bli man & hustru inför ansökningen till Kina. Den 2/2 stod vi på trappen på Kungsholmen med ris i håret. Min syster hade förberett en jättehärlig överaskning. Vi fick en övernattning med middag på hotell. Jättemysigt!Sedan stressade vi vidare med alla papper som skulle skrivas & blanketter som skulle inhämtas;
Skriva våra livsbrev, samla in intyg om yrke, inkomst, utdrag ur födelse & dopbok, utdrag ur brottsregistret, läkarintyg, referenser från vänner på att vi är bra föräldrar, passfoton, foton på vårt hem, foton på lekparken, ambassadstämplar & stämplar från notarius publicus...
Mars 2007
Allt ovan lyckades vi samla i en fullständig mapp med alla nödvändiga stämplar & sända till vår organisation FFIA i Göteborg i rekommenderat brev den 20 mars.
Det är faktiskt ett mirakel att vi hann!
Nästa projekt.
Vi ville ju så gärna ha ett ”riktigt” bröllop så, lite tokigt sådär, så...
...den 31/3 gifte vi oss IGEN. Vi var ju redan vigda så det blev mer en välsignelse i kyrkan men det var inte många som märkte av skillnaden. Middag med bröllpsfest hade vi på Rosendals Wärdshus med 60 gäster & den var absolut helt magisk!
Vi ville ju så gärna ha ett ”riktigt” bröllop så, lite tokigt sådär, så...
...den 31/3 gifte vi oss IGEN. Vi var ju redan vigda så det blev mer en välsignelse i kyrkan men det var inte många som märkte av skillnaden. Middag med bröllpsfest hade vi på Rosendals Wärdshus med 60 gäster & den var absolut helt magisk!
April 2007Den 9/4 loggades vår ansökan in hos CCAA i Kina. Den är inte översatt eller läst men den är åtminstånde loggad!
Nu är det bara att vänta. Det finns ingen information som sänds till de väntande utan man får titta på sin organisations hemsida. Det är ca 35 grupper (grupper om ca 5-10 familjer) före oss som väntar & det kommer som sagt ta tid. Just nu ser det ut som att det kommer ta ca 3-4 år eller längre tid för det är otroligt många som även de skyndat på inför regelbytet. Det är även många från andra länder som ansöker till Kina & vad jag förstått har Sverige bara 1-2% av antalet barn som är tillgängliga för adoption. Vi kan bara hoppas på att ingenting händer som gör allt svårare & förlänger väntetiden extremt mycket.
Sommar 2007
Vi har träffat våra nya vänner från föräldrarkursen lite då & då. Pratat om hur det går osv. I augusti besökte vi alla 4 paren L & J superfina sommarstuga för övernattning & en fantastisk middag med efterföljande intag av kräftor. I ABSOLUTLY LOVE KRÄFTOR!
December 2007Jag fick ett jättefint halsband av F i julklapp. Ett "Adoptionshalsband"
Långt halsband med silveröverdragen kedja."Livets kedja" har även ett parti med hjärtan att ha vid hjärtat. 5 st pärlor i natursten som är röda, berlocken är en elefant som betyder "lång graviditet"
Juli 2008Det händer absolut INGENTING på adoptionsfronten. Det är fruktansvärt att vänta. Väntetiderna är nu så långa att ingen vet någonting. 6 år? 7 år? Livet rinner iväg. Jag var inne på en sajt där man kunde fylla i sina log-in uppgifter för att se väntetiden. Vi skulle, med den utvecklingen som är nu, se resultat 2014!!!
Bilden nedan visar mappar som väntar på granskning hos CCAA. Det är flera rum med handlingar som ska läsas & godkännas innan det utses föräldrar till barnen.
Arrrggghhh! Medgivandet vi har är för ett barn på 0-24 månader & ska förnyas i nov/dec & det kan bli avslag med de nya riktlinjer som kommunerna har med att föräldrarna inte får vara äldre än 42 år.
Arrrggghhh! Medgivandet vi har är för ett barn på 0-24 månader & ska förnyas i nov/dec & det kan bli avslag med de nya riktlinjer som kommunerna har med att föräldrarna inte får vara äldre än 42 år. IVF - mycket hormoner i omlopp
Mån 24 apr 2006 18:29
Idag var vi till St. Göran för att prata om IVF. Nästa besök blir på torsdag för samtal med barnmorskan & ta lite blodprov. Om allt flyter på & tiderna passar kanske det ska bli utplockning av ägg v. 23, maj-juni.
Just nu är jag så less på detta att jag bara vill lägga av. VILL INTE gå på mer undersökningar & betala extremt mycket pengar (ja, denna längtan efter barn är mycket dyrare än man kan tro) om det inte fungerar. Men... vi försöker nog ändå.
Mån 22 maj 2006 08:50
Vi är på gång nu! Snart dax för äggplockning!
Har startat IVF & använt nässpray för nedreglering i ca 3 veckor. Sprayen får en att komma i klimakteriet med vad allt det innebär. Det minsta jag kan säga är att jag har huvudvärk jämt!
I torsdags började jag även med injektioner för att få upp de hormonella värdena & sätta igång äggproduktionen. Eller, det är F som får sätta sprutan i magen på mig för jag vill inte se nålen. Han är riktigt duktig & jag har bara blivit sur en gång för att det gjorde för ont ;o)
Ska på ultraljud i slutet på denna vecka & antagligen plocka ut ägg nästa gång ...
Huuu vad läskigt! Insättning blir ca. 24-36 tim efteråt tror jag.
Såg i tidningen idag att om man testar akupunktur samma dag som insättning av äggen ökade ens chanser från 26-39% till att lyckas. Skulle gärna vilja få de bästa chanser man kan få men det är kanske riskabelt om det istället skulle sabotera.
Hoppas, hoppas! Vill verkligen att det ska fungera.
Kanske inte så smart, men i helgen när vi var på IKEA så kostade en barnstol bara 29 kr & jag kunde inte låta bli att köpa en - eller det blev faktiskt två... de var ju sååå billiga! Hoppas det inte var ett dåligt omen!?
Tors 22 jun 2006 18:13
Det blev ingen befruktning!
I början av juni var vi till St:Göran för utplockning av äggen.
Jag fick riktigt mycket lugnande, smärtlindrande & lite sömnmedel så att jag var "halvborta" under proceduren. Efteråt fick vi vila lite & blev därefter serverade te & smörgås på Iittala porslin. Det var jättemysigt för det kändes som om vi fick sån fika som föräldrarna får när de har fött barn.
Men i alla fall, de fann 6 ägg. La dem med "simmarna" i värmeskåp & 2 dagar senare skulle vi tillbaka för insättning. Bara en timme innan bokad tid ringde de & berättade att det inte blivit någon befruktning... Mycket snopet & ledsamt!
Vi hade inte en tanke på att det skulle kunna hända i ett sånt tidigt skede & blev mycket ledsna. Nu har vi i alla fall bestämt att genomgå hela proceduren igen i slutet på sommaren & då använda mikroinjektion. Man hjälper "simmarna" på traven in i ägget.
Det är bara & fortsätta hoppas på lyckan!
Mån 28 aug 2006 19:04
Nu är det dax igen. Ska genomföra utplockning av ägg på onsdag morgon. Insättning fredag 1 september. Hoppas, hoppas!
Det är lite färre ägg än förra gången. 4-5 st som de kan se. Hoppas verkligen att alla är tillräckligt dugliga & att vi kommer klara detta. Nu ska vi låta föra in simmarns i ägget eftersom de inte själva ville tränga sig in förra gången. Åhhhh, vad lycklig jag blir om vi blir gravida på fredag!
Fre 1 sep 2006 19:13
Isättning av befruktat ägg idag!!! Åh vad underbart!
Idag sattes det in ett befruktat ägg. Jag hade bara fem stycken & ett var fint. Det hade delat sig på rätt sätt & nu är det bara att hålla tummarna & vänta tills 19/9 innan grav-test. Önskar jag kunde sluta tänka på vad som kan hända & bara vara positiv men just nu är vi lyckliga över att det fanns ett ägg i alla fall.
Kände en sådan fantastisk lycka direkt efter insättningen. Önskar av hela mitt hjärta att detta ska fungera.
och kroppen sade,
F sa att mina ögon var jättevackra efteråt när allt var klart.
Tors 7 sep 2006 17:31
Mitt liv stannade till ett tag & allt gick ut på att oroa mig för att den lilla krumeluren ska växa sig stark & stanna kvar.
Är jätte nervös & spänd mest hela tiden. Jag vet att vi ska försöka slappna av & vara som vanligt men det är inte lätt. Kan inte tänka på något annat än den lilla krumeluren fast jag jobbar.
Har lite ont oxå. Vet inte om det är äggledarna som spänner.
Vill, vill, vill att det ska fungera! Har de senaste kvällarna försökt med avslappningsmusik men är fortfarande spänd som en fiolsträng. Detta känns livsviktigt. Vi har nog inga fler chanser. Spänner över magen & jag blir tokig av oro. Är det värk för att de varit inne & rotat eller bebis? BLIR GALEN! F ringde medicinupplysningen för att kolla ev biverkningar av medicinen= inga egentliga enligt dem. Ev. huvudvärk & viktförändringar. Inte magont i alla fall.
Har helt tappat hoppet.
Har försökt med avslappningsband med peppande tal de senaste 3 dagarna på kvällar & på lunchen. Det funkar lite på min stress i alla fall. Det är bra!
Om det inte gått denna gång heller kommer det att märkas efter helgen. Jag hoppas i så fall tidigare så att jag slipper vara förkrossad på jobbet.
Fram till iförrigår kväll var jag orolig, mycket tårar, lite förhoppningsfull, hysteriska utfall & med kraftiga spänningar över hela underlivet. Nåt hände igår kväll. En underlig känsla for igenom mig & det blev kallt över bålen. Efter det har jag inte känt någon glädje eller hopp. Inget speciellt alls. Lite molande kanske. Har i alla fall inga förhoppningar, kopplingar, känningar av att ha en kontakt med ett groende frö. Det är mycket märkliga känslor som kommer...
Sön 17 sep 2006 18:27
Började blöda förra måndagen & även om jag förstod att allt var över så fortsatte jag med medicinen. I fredags ringde jag St Göran. Vi bestämde att jag skulle testa lö morgon & sedan sluta om det visade minus.
Sagt & gjort - minus blev det så mina kroppsliga symtom talade rätt språk. Jag orkade nästan inte bli ledsen men det är jobbigt. Ska till kliniken imorgon bitti & prata om vad som händer nu. En gång till? Nya tag?
Kanske - men det är tufft psykiskt. Tiden efter insättning av ägget var den värsta jag varit med om. Katastrof & oro!!!
Satt & åt middag häromdagen, stressade upp mig i ett samtal & helt plötsligt blev allt svart runt mig & jag hörde bara brus. Mycket otäckt! Jag har efter det haft känningar av yrsel. Måste försöka stressa ner. Vet inte om jag pallar ett IVF till. Ledsen!
Tis 10 okt 2006 13:00
Vi kommer nog prova ett IVF till innan jul om vi har råd.
Har nu även tagit steget för ett möte med stadsdelsnämnden ang adoption. Vi har tänkt länge på detta under vår process & det känns helt rätt. Förstår inte varför vi inte tagit tag i detta tidigare. Men allt måste få ta den tid det tar. Vi behövde nog mogna till lite. Mötet är planerat onsdag vid lunch & jag är mycket nervös. Vill att de ska "gilla oss".
Ons 25 okt 2006 16:25
Vi har nu genomgått IVF nr 3.
Den gjordes med den kortare varianten som innebär fler injektioner/sprutor istället för nässpray för nedregleringen. Vi fick 5 ägg igen. Ett blev befruktat med microinjektion & isatt.
Där är vi nu! HOPPAS HOPPAS PÅ ATT DU DELAR DIG, FÄSTER & STANNAR KVAR!
Snälla, söta lilla krumelur!
Fre 3 nov 2006 12:25
Jag blöder.
Idag var vi till St. Göran för att prata om IVF. Nästa besök blir på torsdag för samtal med barnmorskan & ta lite blodprov. Om allt flyter på & tiderna passar kanske det ska bli utplockning av ägg v. 23, maj-juni.
Just nu är jag så less på detta att jag bara vill lägga av. VILL INTE gå på mer undersökningar & betala extremt mycket pengar (ja, denna längtan efter barn är mycket dyrare än man kan tro) om det inte fungerar. Men... vi försöker nog ändå.
Mån 22 maj 2006 08:50
Vi är på gång nu! Snart dax för äggplockning!
Har startat IVF & använt nässpray för nedreglering i ca 3 veckor. Sprayen får en att komma i klimakteriet med vad allt det innebär. Det minsta jag kan säga är att jag har huvudvärk jämt!
I torsdags började jag även med injektioner för att få upp de hormonella värdena & sätta igång äggproduktionen. Eller, det är F som får sätta sprutan i magen på mig för jag vill inte se nålen. Han är riktigt duktig & jag har bara blivit sur en gång för att det gjorde för ont ;o)
Ska på ultraljud i slutet på denna vecka & antagligen plocka ut ägg nästa gång ...
Huuu vad läskigt! Insättning blir ca. 24-36 tim efteråt tror jag.
Såg i tidningen idag att om man testar akupunktur samma dag som insättning av äggen ökade ens chanser från 26-39% till att lyckas. Skulle gärna vilja få de bästa chanser man kan få men det är kanske riskabelt om det istället skulle sabotera.
Hoppas, hoppas! Vill verkligen att det ska fungera.
Kanske inte så smart, men i helgen när vi var på IKEA så kostade en barnstol bara 29 kr & jag kunde inte låta bli att köpa en - eller det blev faktiskt två... de var ju sååå billiga! Hoppas det inte var ett dåligt omen!?
Tors 22 jun 2006 18:13
Det blev ingen befruktning!
I början av juni var vi till St:Göran för utplockning av äggen.
Jag fick riktigt mycket lugnande, smärtlindrande & lite sömnmedel så att jag var "halvborta" under proceduren. Efteråt fick vi vila lite & blev därefter serverade te & smörgås på Iittala porslin. Det var jättemysigt för det kändes som om vi fick sån fika som föräldrarna får när de har fött barn.
Men i alla fall, de fann 6 ägg. La dem med "simmarna" i värmeskåp & 2 dagar senare skulle vi tillbaka för insättning. Bara en timme innan bokad tid ringde de & berättade att det inte blivit någon befruktning... Mycket snopet & ledsamt!
Vi hade inte en tanke på att det skulle kunna hända i ett sånt tidigt skede & blev mycket ledsna. Nu har vi i alla fall bestämt att genomgå hela proceduren igen i slutet på sommaren & då använda mikroinjektion. Man hjälper "simmarna" på traven in i ägget.
Det är bara & fortsätta hoppas på lyckan!
Mån 28 aug 2006 19:04
Nu är det dax igen. Ska genomföra utplockning av ägg på onsdag morgon. Insättning fredag 1 september. Hoppas, hoppas!
Det är lite färre ägg än förra gången. 4-5 st som de kan se. Hoppas verkligen att alla är tillräckligt dugliga & att vi kommer klara detta. Nu ska vi låta föra in simmarns i ägget eftersom de inte själva ville tränga sig in förra gången. Åhhhh, vad lycklig jag blir om vi blir gravida på fredag!
Fre 1 sep 2006 19:13
Isättning av befruktat ägg idag!!! Åh vad underbart!
Idag sattes det in ett befruktat ägg. Jag hade bara fem stycken & ett var fint. Det hade delat sig på rätt sätt & nu är det bara att hålla tummarna & vänta tills 19/9 innan grav-test. Önskar jag kunde sluta tänka på vad som kan hända & bara vara positiv men just nu är vi lyckliga över att det fanns ett ägg i alla fall.
Kände en sådan fantastisk lycka direkt efter insättningen. Önskar av hela mitt hjärta att detta ska fungera.
och kroppen sade,
-välkommen, välkommen till mig!
välkommen lilla frö, stanna kvar, gro & bli stark, du är så oerhört efterlängtad.
F sa att mina ögon var jättevackra efteråt när allt var klart.
Tors 7 sep 2006 17:31
Mitt liv stannade till ett tag & allt gick ut på att oroa mig för att den lilla krumeluren ska växa sig stark & stanna kvar.
Är jätte nervös & spänd mest hela tiden. Jag vet att vi ska försöka slappna av & vara som vanligt men det är inte lätt. Kan inte tänka på något annat än den lilla krumeluren fast jag jobbar.
Har lite ont oxå. Vet inte om det är äggledarna som spänner.
Vill, vill, vill att det ska fungera! Har de senaste kvällarna försökt med avslappningsmusik men är fortfarande spänd som en fiolsträng. Detta känns livsviktigt. Vi har nog inga fler chanser. Spänner över magen & jag blir tokig av oro. Är det värk för att de varit inne & rotat eller bebis? BLIR GALEN! F ringde medicinupplysningen för att kolla ev biverkningar av medicinen= inga egentliga enligt dem. Ev. huvudvärk & viktförändringar. Inte magont i alla fall.
Har helt tappat hoppet.
Har försökt med avslappningsband med peppande tal de senaste 3 dagarna på kvällar & på lunchen. Det funkar lite på min stress i alla fall. Det är bra!
Om det inte gått denna gång heller kommer det att märkas efter helgen. Jag hoppas i så fall tidigare så att jag slipper vara förkrossad på jobbet.
Fram till iförrigår kväll var jag orolig, mycket tårar, lite förhoppningsfull, hysteriska utfall & med kraftiga spänningar över hela underlivet. Nåt hände igår kväll. En underlig känsla for igenom mig & det blev kallt över bålen. Efter det har jag inte känt någon glädje eller hopp. Inget speciellt alls. Lite molande kanske. Har i alla fall inga förhoppningar, kopplingar, känningar av att ha en kontakt med ett groende frö. Det är mycket märkliga känslor som kommer...
Sön 17 sep 2006 18:27
Började blöda förra måndagen & även om jag förstod att allt var över så fortsatte jag med medicinen. I fredags ringde jag St Göran. Vi bestämde att jag skulle testa lö morgon & sedan sluta om det visade minus.
Sagt & gjort - minus blev det så mina kroppsliga symtom talade rätt språk. Jag orkade nästan inte bli ledsen men det är jobbigt. Ska till kliniken imorgon bitti & prata om vad som händer nu. En gång till? Nya tag?
Kanske - men det är tufft psykiskt. Tiden efter insättning av ägget var den värsta jag varit med om. Katastrof & oro!!!
Satt & åt middag häromdagen, stressade upp mig i ett samtal & helt plötsligt blev allt svart runt mig & jag hörde bara brus. Mycket otäckt! Jag har efter det haft känningar av yrsel. Måste försöka stressa ner. Vet inte om jag pallar ett IVF till. Ledsen!
Tis 10 okt 2006 13:00
Vi kommer nog prova ett IVF till innan jul om vi har råd.
Har nu även tagit steget för ett möte med stadsdelsnämnden ang adoption. Vi har tänkt länge på detta under vår process & det känns helt rätt. Förstår inte varför vi inte tagit tag i detta tidigare. Men allt måste få ta den tid det tar. Vi behövde nog mogna till lite. Mötet är planerat onsdag vid lunch & jag är mycket nervös. Vill att de ska "gilla oss".
Ons 25 okt 2006 16:25
Vi har nu genomgått IVF nr 3.
Den gjordes med den kortare varianten som innebär fler injektioner/sprutor istället för nässpray för nedregleringen. Vi fick 5 ägg igen. Ett blev befruktat med microinjektion & isatt.
Där är vi nu! HOPPAS HOPPAS PÅ ATT DU DELAR DIG, FÄSTER & STANNAR KVAR!
Snälla, söta lilla krumelur!
Fre 3 nov 2006 12:25
Jag blöder.
I väntan kan jag berätta vad som hänt hittills
Min & F;s resa började för flera år sedan. I slutet av 2004 eller möjligtvis i början av 2005 började vi med arbetet i bebisverkstaden. Tiden gick & det verkade inte fungera. I slutet av 2005 tog vi kontakt med Mama Mia för en privat utredning.
Nedan följer lite dagboks anteckningar från den tiden. Du kanske tycker att vissa delar är för personliga & utlämnande men det känns viktigt att få med all längtan.
Tors 29 dec 2005 15:25
Sitter & funderar på om vi någonsin kommer att få lyckan att bli gravid. Vår Dr på Mama Mia skrev ut en dos Pergo som jag använde i början av december. Har gjort ultraljud + tagit 3 blodprov som visat att jag har ägglossning så där är det inte något fel. Vet inte om det är pga mig eller F. Vi försöker få tag på någon på Karolinska sjukhuset som ska ge oss remiss för ytterligare utredning. Åh, jobbigt! Alla har barn utom vi...
Mån 2 jan 2006 12:46
Nytt år, vad för det med sig?
Det är så mycket jag vill ska hända & jag vet att det bara är jag själv som kan påverka (så gott som) men frågan är om jag kan få till de stora förändringarna... Min smygande start till förändring, det som jag kan kontrollera, är att rensa hemma. Det känns oerhört skönt att bli av med saker. Tror stenhårt på att om man rensar upp i hemmet är det lättare att sedan sätta fokus på allt annat man vill förändra.
Vågar inte sätta några nyårslöften men det jag av hela mitt hjärta önskar i mitt liv är;
BARN - kommer vi kunna? /Är det försent att adoptera?
Ny större/bättre (eller billigare) bostad
Vet inte vilken ände jag ska börja... Har ingen kontroll ännu!
Mån 6 feb 2006 14:32
Måndag... Ny vecka! "Simmarna" var utan anmärkning. Bra! Nu är det min tur igen.
Ska med röntgen se om jag har fri passage till äggledarna i slutet på månaden. Är lite rädd för den undersökningen. Vill inte göra saker som gör ont.
Hoppas, hoppas vi blir gravida innan jag behöver göra den!
Fre 10 feb 2006 17:22
Syster-yster har 3 killar. Första gången hon berättade att hon var gravid mådde jag pest. Det är hemskt att inte kunna glädjas med vänner & bekanta som får barn. Jag hade redan då längtat efter att bli gravid & min syster är 5 år yngre än mig så det var lite känsligt att hon lyckades före. Senaste gången hon var gravid var hon hemlighetsfull länge. Hon visste inte hur hon skulle berätta för mig så under hela julfirandet 2004 höll hon in magen för att jag inte skulle bli ledsen. Stackars henne att med hänsyn till mig inte kunna ropa ut sin lycka!
Känner" äggstockarna… Undrar?
Tors 16 feb 2006 15:53
Ja, nu är det bokat. Röntgen nästa torsdag. Tycker att det är jätteläskigt. Är riktigt rädd faktiskt. Vet att det kommer göra ont & jag eventuellt svimmar.
Det kommer inte bli lätt. Det positiva är att vi går vidare med undersökningarna.
En sak jag tänkt på. Det är skit att vara tjej. Alla våra undersökningar är förenat med någon sorts smärta eller förnedring. Killarna, de får en skön stund istället... Hur rättvist är det?
Fre 24 feb 2006 15:01
Vet inte om utredningen snart räknas som klar? Flera blodprov, en omgång pergo, 2 spermaprov & röntgen av äggledarna. Inga av undersökningarna har visat några fel.
Vi undrade vad som var nästa steg & fick mail från läkaren.
Han tycker;
1/ Att de ska följa mig under en cykel, f.f.a med Ultraljud cd 12-13-kanske ge spruta som kan öka chansen till ägglossning och graviditet
2/ Att vi istället bör ta kontakt med IVF klinik.
Har bokat ett till ultraljud på onsdag men min läkare är bortrest så det blir någon annan som gör det. Vet heller inte om jag får ta någon spruta.
Det känns hopplöst & jag förstår inte vad vi kan göra mer. Inte IVF ännu va?
Tis 28 feb 2006 11:16
Enligt kalendern ska jag ha ägglossning idag. Tror inte det stämmer. Det verkar aldrig vara rätt enligt de tillfällen jag testat med stickor. Ska på ny VUL imorgon, dag 13, för att se att ägglossning är på gång. Undrar om de kommer erbjuda hormonspruta? Ska man inte äta Pergo samtidigt? Det är så många frågor man har. Vill ha enkla svar... Skulle önska att det fanns ett flödesschema på hur man går tillväga när si & så inte funkat eller vad nästa steg är.
Ons 1 mar 2006 11:01
Var på nytt ultraljud. Hon sa att det inte var ägglossning på gång ännu & hon förstod inte varför jag ev. skulle ta någon hormonspruta.
Måste vänta tills min läkare kommer tillbaka & höra vad han säger. Åh, då måste jag vänta tills efter nästa period innan jag kan göra en koll till för att ev få hormoner som ska stimulera. Det går INTE framåt.
Ok, har gjort lite undersökningar men jag förstår inte vad nästa steg är. Tycker inte att jag fått en klar bild. Måste hela tiden fråga & tjata mig till tider. Undrar även om det finns alternativ som jag inte blir erbjuden.
Igår var vi på middag. En vän till oss presenterade sin nya flickvän sedan 4-5 månader tillbaka. Vid huvudrätten berättade de att det skulle bli lite trångt hemma i augusti...
Aaagghh!!! Maten i vrångstrupen!
Sen ska man sitta där & vara glad för deras skull. Jobbigt som bara den att veta att de just träffats, att de redan ska ha en bebis, har köpt ringar & planerar inför semester i sommar.
Allt sånt som jag drömmer om...
Önskar, önskar, önskar mig en bebis, familj & att min älskling vill fria! Inga stora krav tycker jag. Vill bara vara lycklig!
Mån 24 apr 2006 18:29
Hur går det för oss? Förra veckan fick jag ta en (mycket dyr 350 kr) hormonspruta (Ovitrelle) i magen som "sista chans" & hjälp från min doktor. Vet inte hur det gått ännu men det "känns" inte som det fungerade.
Nedan följer lite dagboks anteckningar från den tiden. Du kanske tycker att vissa delar är för personliga & utlämnande men det känns viktigt att få med all längtan.
Tors 29 dec 2005 15:25
Sitter & funderar på om vi någonsin kommer att få lyckan att bli gravid. Vår Dr på Mama Mia skrev ut en dos Pergo som jag använde i början av december. Har gjort ultraljud + tagit 3 blodprov som visat att jag har ägglossning så där är det inte något fel. Vet inte om det är pga mig eller F. Vi försöker få tag på någon på Karolinska sjukhuset som ska ge oss remiss för ytterligare utredning. Åh, jobbigt! Alla har barn utom vi...
Mån 2 jan 2006 12:46
Nytt år, vad för det med sig?
Det är så mycket jag vill ska hända & jag vet att det bara är jag själv som kan påverka (så gott som) men frågan är om jag kan få till de stora förändringarna... Min smygande start till förändring, det som jag kan kontrollera, är att rensa hemma. Det känns oerhört skönt att bli av med saker. Tror stenhårt på att om man rensar upp i hemmet är det lättare att sedan sätta fokus på allt annat man vill förändra.
Vågar inte sätta några nyårslöften men det jag av hela mitt hjärta önskar i mitt liv är;
BARN - kommer vi kunna? /Är det försent att adoptera?
Ny större/bättre (eller billigare) bostad
Vet inte vilken ände jag ska börja... Har ingen kontroll ännu!
Mån 6 feb 2006 14:32
Måndag... Ny vecka! "Simmarna" var utan anmärkning. Bra! Nu är det min tur igen.
Ska med röntgen se om jag har fri passage till äggledarna i slutet på månaden. Är lite rädd för den undersökningen. Vill inte göra saker som gör ont.
Hoppas, hoppas vi blir gravida innan jag behöver göra den!
Fre 10 feb 2006 17:22
Syster-yster har 3 killar. Första gången hon berättade att hon var gravid mådde jag pest. Det är hemskt att inte kunna glädjas med vänner & bekanta som får barn. Jag hade redan då längtat efter att bli gravid & min syster är 5 år yngre än mig så det var lite känsligt att hon lyckades före. Senaste gången hon var gravid var hon hemlighetsfull länge. Hon visste inte hur hon skulle berätta för mig så under hela julfirandet 2004 höll hon in magen för att jag inte skulle bli ledsen. Stackars henne att med hänsyn till mig inte kunna ropa ut sin lycka!
Känner" äggstockarna… Undrar?
Tors 16 feb 2006 15:53
Ja, nu är det bokat. Röntgen nästa torsdag. Tycker att det är jätteläskigt. Är riktigt rädd faktiskt. Vet att det kommer göra ont & jag eventuellt svimmar.
Det kommer inte bli lätt. Det positiva är att vi går vidare med undersökningarna.
En sak jag tänkt på. Det är skit att vara tjej. Alla våra undersökningar är förenat med någon sorts smärta eller förnedring. Killarna, de får en skön stund istället... Hur rättvist är det?
Fre 24 feb 2006 15:01
Vet inte om utredningen snart räknas som klar? Flera blodprov, en omgång pergo, 2 spermaprov & röntgen av äggledarna. Inga av undersökningarna har visat några fel.
Vi undrade vad som var nästa steg & fick mail från läkaren.
Han tycker;
1/ Att de ska följa mig under en cykel, f.f.a med Ultraljud cd 12-13-kanske ge spruta som kan öka chansen till ägglossning och graviditet
2/ Att vi istället bör ta kontakt med IVF klinik.
Har bokat ett till ultraljud på onsdag men min läkare är bortrest så det blir någon annan som gör det. Vet heller inte om jag får ta någon spruta.
Det känns hopplöst & jag förstår inte vad vi kan göra mer. Inte IVF ännu va?
Tis 28 feb 2006 11:16
Enligt kalendern ska jag ha ägglossning idag. Tror inte det stämmer. Det verkar aldrig vara rätt enligt de tillfällen jag testat med stickor. Ska på ny VUL imorgon, dag 13, för att se att ägglossning är på gång. Undrar om de kommer erbjuda hormonspruta? Ska man inte äta Pergo samtidigt? Det är så många frågor man har. Vill ha enkla svar... Skulle önska att det fanns ett flödesschema på hur man går tillväga när si & så inte funkat eller vad nästa steg är.
Ons 1 mar 2006 11:01
Var på nytt ultraljud. Hon sa att det inte var ägglossning på gång ännu & hon förstod inte varför jag ev. skulle ta någon hormonspruta.
Måste vänta tills min läkare kommer tillbaka & höra vad han säger. Åh, då måste jag vänta tills efter nästa period innan jag kan göra en koll till för att ev få hormoner som ska stimulera. Det går INTE framåt.
Ok, har gjort lite undersökningar men jag förstår inte vad nästa steg är. Tycker inte att jag fått en klar bild. Måste hela tiden fråga & tjata mig till tider. Undrar även om det finns alternativ som jag inte blir erbjuden.
Igår var vi på middag. En vän till oss presenterade sin nya flickvän sedan 4-5 månader tillbaka. Vid huvudrätten berättade de att det skulle bli lite trångt hemma i augusti...
Aaagghh!!! Maten i vrångstrupen!
Sen ska man sitta där & vara glad för deras skull. Jobbigt som bara den att veta att de just träffats, att de redan ska ha en bebis, har köpt ringar & planerar inför semester i sommar.
Allt sånt som jag drömmer om...
Önskar, önskar, önskar mig en bebis, familj & att min älskling vill fria! Inga stora krav tycker jag. Vill bara vara lycklig!
Mån 24 apr 2006 18:29
Hur går det för oss? Förra veckan fick jag ta en (mycket dyr 350 kr) hormonspruta (Ovitrelle) i magen som "sista chans" & hjälp från min doktor. Vet inte hur det gått ännu men det "känns" inte som det fungerade.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
